Det finns olika teorier som försöker förklara vad dissociation är och klassificera de olika dissociativa tillstånden och symptomen. Inom varje teori finns det en särskild logik som utgår från den grundsyn skaparna har. Problemet blir att det finns flera olika teorier parallellt, som inte är överens med varandra och som inte utgår från samma definitioner.

Som det är nu verkar teorin om strukturell dissociation vara den som dominerar i Sverige, men vi vill även nämna några andra, både för att visa att det finns olika tankar och för att förklara den förvirring som kan finnas. Teorin om det dissociativa spektrumet har tidigare varit relativt välkänd och lever delvis fortfarande kvar.


Ett dissociativt spektrum

En av de teorier som försöker förklara dissociation är den som handlar om det dissociativa spektrumet. Det är en modell som utgår från idén att all dissociation är samma fenomen, men att dissociationen kan visa sig på olika sätt. Dissociationen kan också vara mer eller mindre allvarlig.

Enligt det dissociativa spektrumet finns det fem symptom som kan ses som de viktigaste dissociativa symptomen:

  • amnesi
  • depersonalisering
  • derealisering
  • identitetsförvirring
  • identitetsvariation

De här symptomen kan personer ha i olika kombinationer. Vilken diagnos det rör sig om beror på symptomen. De diagnoser som är mest centrala enligt den här teorin är:

  • dissociativ amnesi
  • dissociativ fugue
  • depersonaliseringssyndrom
  • dissociativ identitetsstörning (DID)

Mer eller mindre allvarlig dissociation

Enligt tanken om det dissociativa spektrumet går det att dela in dissociationen i mer eller mindre allvarlig dissociation, där det går att tänka på det som olika grader på en skala. Längst till vänster finns då dissociation som är oproblematiska delar av vardagen och ju längre till höger desto allvarligare blir dissociationen.

Från vänster till höger:

  1. Mild dissociation som är helt oproblematisk, som hypnos, automatiserat beteende, att dagdrömma
  2. Dissociativ episod, som kan bero på skräck, chock, överhängande fara, förtryck och liknande
  3. Milda dissociativa syndrom, som amnesi, fugue och depersonalisation
  4. Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
  5. Atypiska dissociativa syndrom
  6. Dissociativ identitetsstörning (DID)
  7. Polyfragmenterad DID

Även vardagliga tillstånd där någon har ett förändrat medvetandetillstånd räknas alltså som dissociation här. De flesta dissociativa tillstånden på skalan beror dock på olika former av stark stress, skräck eller trauma.

Ännu mer förvirring

För att lägga till ännu en sak i begreppsförvirringen kring dissociation används frasen ”det dissociativa spektrumet” ibland när någon bara menar ”alla olika dissociativa tillstånd” utan att syfta på just den här modellens tankar och indelning.




Två olika sorters tillstånd

Alla är inte överens med de idéer som finns i modellen om det dissociativa spektrumet. Ett exempel på en annan uppfattning finns i den bilaterala modellen, som delar in de dissociativa tillstånden i två olika grupper, med tanken att det rör sig om två olika fenomen.

Avtrubbning (detachment)

Det ena dissociativa tillståndet är enligt den här teorin en avtrubbning som beror på förändrat medvetandetillstånd. Det kan vara tillfälligt eller något en person kan befinna sig i under lång tid.

Avtrubbning motsvarar diagnoserna:

  • depersonalisation eller derealisation

Avskärmning (kompartmentalisering /compartmentalization)

Det andra dissociativa tillståndet är enligt teorin en avskärmning som gör att någon inte har kontroll över handlingar eller intellektuella processer som personen brukar kunna styra över.

Avskärmning kan motsvara:

  • dissociativ amnesi
  • oförklarade neurologiska symptom (till exempel kramper, stupor eller tappad känsel)

Anledningen till att personerna bakom den här teorin vill dela in dissociation i två grupper är att de tror att det i grunden inte är ett utan två olika fenomen som kan ta sig olika uttryck. De tänker att det rör sig om olika mekanismer och att det påverkar bland annat vilka behandlingar som kan hjälpa vid olika tillstånd.

När det handlar om mer komplexa tillstånd som fugue eller dissociativ identitetsstörning menar de att det förmodligen kan klassas som avskärmning (kompartmentalisering), men att det behöver undersökas mer.




Strukturell dissociation

Teorin om strukturell dissociation har ett annorlunda sätt att se på dissociation. I den här teorin finns en grundtanke som säger att dissociation är när personligheten har splittrats på grund av trauman.

Genom att definitionen av vad dissociation är utgår från en annan tanke så räknas inte normala tillstånd som hypnos eller att dagdrömma med. Inte heller transtillstånd ses som dissociation. Depersonalisation och derealisation räknas bara som dissociation om symptomen orsakats av en splittring i personligheten, en splittring som skapats av ett eller flera trauman. Samma symptom med en annan bakomliggande orsak ses istället som ett förändrat medvetandetillstånd.

Eftersom definitionen av dissociation är annorlunda kan tillstånd som annars inte brukar räknas som dissociativa räknas in, till exempel emotionellt instabil personlighetsstörning och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).


EP och ANP

För att förklara strukturell dissociation väldigt enkelt är grundtanken att splittringen av personligheten kan skapa olika delar, och att det kan finnas två olika typer av delar. De kallas för EP och ANP. EP är en förkortning av ”Emotional Part of the personality” och ANP står för ”the Apparently Normal Part of the personality”.

Splittringen kan ske när en person har sitt försvarssystem aktiverat. Det är något som sker automatiskt vid stark stress, fara eller hot. När försvarssystemet är aktiverat är samtidigt personens vardagliga system bortprioriterat, eftersom kroppen är inställd på att klara faran. Handlingsalternativen i försvarsläget är att vara på sin vakt, kämpa, fly eller spela död.

Ibland räcker inte de handlingsalternativ som finns i försvarsläget utan situationen blir övermäktig och det är då en splittring kan ske och en EP skapas. Det går att tänka på det som att EP:n stannar kvar i den svåra situationen medan ANP:n återgår till normalläget och låter bli att integrera det som hänt.

Det är för svårt för ANP:n att minnas, tänka på och känna något som rör händelsen och därför undviker delen allt som förknippas med det som hänt. EP:n i sin tur har inte möjlighet att ta sig vidare bort från händelsen eftersom de handlingsalternativ som finns i försvarsläget inte räcker. EP:n har inte tillgång till vardagslägets förmågor och behöver därför att ANP:n hjälper till. EP:n försöker därför få uppmärksamhet och påminna ANP:n om den händelse EP:n sitter fast i. Det kan vara till exempel genom att ge ANP:n flashbacks eller mardrömmar.

Primär strukturell dissociation

När det på det här sättet skapas en splittring så att det blir en EP och en ANP motsvarar det PTSD. Det kallas för primär strukturell dissociation.

Sekundär strukturell dissociation

När sekundär strukturell dissociation skapats finns det fortfarande bara en ANP, men mer än en EP. Det kan motsvara diagnoser som komplex PTSD, DESNOS (disorder of extreme stress, not otherwise specified), DDNOS (dissociative disorder, not otherwise specified) eller emotionellt instabil personlighetsstörning.

Tertiär strukturell dissociation

Tertiär strukturell dissociation är den allvarligaste formen av splittring och då finns det mer än en ANP, förutom att det finns flera EP. Det motsvarar diagnosen dissociativ identitetsstörning (DID).




Andra modeller

Det finns såklart mycket mer att säga om de här teorierna och det finns andra teorier, tankar och sätt att tolka dissociation. Lite mer går att läsa här: Vad beror dissociation på?

Vill ni skriva en fördjupande text om någon av de här teorierna, som vi kan dela här på sidan? Eller vill ni beskriva en annan tolkning av eller teori kring dissociation?

Mejla till info@dissociation.nu




*

Det här är del av en förenklad och något redigerad version av den inledningstext som finns med i våra antologier. Vill ni läsa den ursprungliga texten eller se källor finns den här.

Mer om vad dissociation är finns här:

Via menyn går det att hitta ännu fler texter, boktips, filmtips och länkar till organisationer och andra som kan ha mer information om dissociation och närliggande ämnen.